Landshypotek: Stor skillnad i hur mycket villalånet äter av inkomsten – Halland bland de högre länen

Landshypotek Bank visar stora skillnader i villalånekostnader. Hallands län ligger på 22–23 procent av nettoinkomsten.
Så stor del av inkomsten går till villalånet – stora skillnader i Sverige
En ny analys från Landshypotek Bank visar att andelen av hushållens nettoinkomst som går till villalånekostnader varierar kraftigt mellan olika kommuner och län. På länsnivå ligger Hallands län, där Varberg ingår, i gruppen med relativt hög andel – 22–23 procent – enligt bankens sammanställning.
Stockholmskommuner i topp
Stockholmsområdet sticker ut i kartläggningen. Landshypotek Bank uppger att ett genomsnittligt hushåll i Solna lägger 41 procent av nettoinkomsten på villalånet. I Sundbyberg är andelen 40 procent och i Lidingö 32 procent.
Kommuner med lägst andel
I andra änden av skalan finns flera kommuner där villalånet enligt analysen tar en betydligt mindre del av inkomsten. Landshypotek Bank lyfter bland annat:
- Åsele
- Malå
- Kramfors
- Överkalix
- Sorsele
I dessa kommuner uppges omkring tre procent av hushållets nettoinkomst gå till lånekostnader för en genomsnittlig villa.
Så ser det ut på länsnivå
Landshypotek Banks analys visar också tydliga skillnader mellan länen:
- Stockholms län: 31 procent (högst i landet)
- Gotlands län: 23 procent
- Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län: 22–23 procent
- Västernorrlands län: 11 procent (lägst i landet)
Så har beräkningen gjorts
Enligt Landshypotek Bank bygger beräkningarna på genomsnittliga villapriser i respektive kommun och län från Svensk Mäklarstatistik. Kalkylen utgår från ett hushåll med två inkomster, 75 procents belåningsgrad, 3 procents bolåneränta och 2 procents amortering, och gäller efter ränteavdrag. Inkomsterna baseras på SCB:s statistik över medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster.
Analysen publicerades som pressmeddelande den 25 juni 2026 klockan 08:28 (CET).
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

