Analys pekar på miljardkostnader om EU-målen missas

Sverige riskerar både ökade kostnader och eventuella EU-sanktioner om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

Bedömningen handlar främst om den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transporter och uppvärmning.

Regeringens bedömning: underskott i ESR på 11 miljoner ton

Enligt IVL:s sammanställning pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket gör det möjligt för Sverige att täcka upp maximalt 5,2 miljoner ton av underskottet genom att använda utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), via den så kallade ETS-flex.

Kostnad för ETS-flex: 5–8 miljarder kronor

IVL bedömer att användningen av ETS-flex innebär en förlorad intäkt, eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Kostnaden uppskattas till cirka 5–8 miljarder kronor.

IVL:s forskare Lars Zetterberg säger i pressmeddelandet:

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

Återstående gap: tre vägar framåt

Efter maximal ETS-flex återstår enligt pressmeddelandet ett gap på cirka 5,8 miljoner ton. IVL lyfter tre huvudsakliga alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder: Kostnaden bedöms som mycket osäker eftersom många medlemsstater har underskott, och få har överskott.
• Minska utsläppen med konkreta åtgärder: Åtgärdskostnaden uppskattas till 11–22 miljarder kronor, utöver de utsläppsrätter som används via EU ETS.
• Missa åtagandena: Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om målet missas igen uppstår en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga vite

IVL:s analys lyfter också risken för ekonomiska sanktioner. Enligt pressmeddelandet kan sanktioner, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.

Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL, säger i pressmeddelandet:

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.