Ny statistik visar både minskningar i städer och höga nivåer på västkusten

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med nya mätningar och analyser av nedskräpningen i Sverige. I rapporten framgår bland annat att mängden skräp i stadsmiljö har minskat mellan 2023 och 2025, samtidigt som nikotinskräp fortsätter att dominera. För Halland och kustkommuner som Varberg är strandskräpet i Västerhavet en tydlig signal om ett fortsatt stort problem.

73 % tycker att nedskräpning är ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna anser att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska. Samtidigt uppger bara en av tio att de själva skräpat ner. De vanligaste skälen som anges är slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.

Stadsmiljön: Totalt 30 % mindre skräp sedan 2023

Rapporten bygger på nationella skräpmätningar som för första gången gör det möjligt att följa utvecklingen över tid. Enligt Håll Sverige Rent har skräpet i stadsmiljö minskat med 30 % sedan 2023.

”Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats”, säger Josefin Carlring, vd på Håll Sverige Rent.

Flera plastrelaterade skräpföremål pekas ut som tydligt minskande i stadsmiljö:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (i samband med nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

Nikotinskräp dominerar fortfarande i städer

Trots att antalet fimpar minskat i mätningarna är nikotinprodukter fortsatt vanligast i stadsmiljö. Den nationella skräpmätningen för 2025 anger att:

• Fimpar utgör 46 % av allt skräp
• Snus står för 23 % av allt skräp
• Nikotinskräp totalt (inklusive snusdosor, cigarettpaket och vejps) motsvarar cirka 70 % av skräpet i stadsmiljö

”Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på”, säger Josefin Carlring.

Över 1 000 skräp på vägen till jobbet

För att konkretisera hur mycket skräp som kan finnas i stadsmiljö har Håll Sverige Rent räknat om resultaten till ett vardagsexempel: På en kilometers promenad längs trottoar eller gångbana passerar man över 1 000 skräpföremål.

Exemplet innehåller bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: utvecklingen går för långsamt

Förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast uppges ha minskat något under 2024, efter en ökning mellan 2022 och 2023. Håll Sverige Rent bedömer dock att utvecklingen går för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026. Enligt pressmeddelandet visar dessutom de nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 inga signifikanta minskningar av engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Västerhavet sticker ut: 832 skräp per 100 meter strand

Mätningar av strandskräp visar stora skillnader mellan havsområden. Längs Västerhavet uppmättes under 2025 ett medianvärde på 832 skräpföremål per 100 meter strand. Det är enligt Håll Sverige Rent en ökning med 55 % jämfört med 2024 och 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter).

Håll Sverige Rent anger att 99 % av skräpet längs västkusten är plast och att en stor del kan kopplas till fiskeriverksamhet, men att konsumtionsrelaterat skräp också förekommer.

Längs Östersjökusten var medianvärdet 15 skräpföremål per 100 meter strand under 2025, vilket enligt pressmeddelandet ligger under EU:s gränsvärde.

Fjällen: snus vanligast längs vandringsleder

I fjällmiljöer ser nedskräpningen annorlunda ut. I mätningar längs vandringsleder uppges snus vara vanligast och utgöra 25 % av det skräp som hittades under 2025.